video

Julen

Julens budskap berör mitt och ditt liv. Gud blir människa och känner med oss i våra vardagsbekymmer. Mitt i årets mörkaste tid får vi fira ljuset och hoppet.

Snart går adventstiden över i jul och vi får önska varandra god jul! Kyrkorna världen över firar minnet av en världsavgörande händelse i Betlehem för drygt tvåtusen år sedan – Gud själv kom till jorden som ett litet hjälplöst människobarn.

Läs tankar av julens kändisar inför den speciella natten.

Julkrubba gjord av trä, Maria, Josef, Jesusbarnet och djur.

Hände det här just den 25 december år noll? Nej, det gjorde det nog inte – ingen vet exakt när Jesus föddes, utom att det var när Augustus var regerande kejsare i Rom och Quirinius var landshövding över Syrien, som det står i Lukasevangeliet. Det betyder att det var någon gång mellan år 4 före vår tideräknings början och år 6 efter. Så pass världsavgörande var ändå händelsen att man senare kom att inleda tideräkningen utgående från Jesu födelse.

Att vi firar 25 december som Jesus födelsedag beror på att romarna bestämde att ersätta firandet av guden Sol Invictus (den obesegrade solen) med den nya kristna högtiden.

Läs om hur solgudens högtid ersattes av kristet julfirande

De första trehundra åren av sin existens var den kristna kyrkan en sakta växande gemenskap som de romerska härskarna betraktade som en judisk sekt. Tidvis förföljdes de kristna, men långa tider fick de också vara i fred. De hade ingen övergripande organisation, inte heller någon gemensam klar teologi.

När kristendomen under kejsar Konstantins tid på 300-talet blev en inte bara tillåten, utan också favoriserad religion, började arbetet med att hitta gemensam teologi och liturgi för alla kristna i romarriket.

Kejsar Theodosius bestämde år 385 att kristendomen skulle vara statsreligion och religionsfriheten i romarriket avskaffades.

När man ville fira Jesu födelse valde man en sedan tidigare allmän festdag. År 274 hade kejsar Aurelianus beslutat att den 25 december skulle firas som Natalis Solis Invictus, ”den obesegrade solens födelsefest”. Den obesegrade Solen hade utnämnts till den romerska statens främsta gud. Spår av den tron hittar man i kristna hymner från 300- och 400-talen, där Kristus ibland benämndes just Sol Invictus (jfr uttrycket "världens ljus").

I Norden och många andra länder trängde det kristna julfirandet undan hedniska midvinterfester. I Norden kallades de bland annat "jul" och i till exempel England "youle". I engelskan kom sedan uttrycket Kristusmässa att ersätta det gamla ordet och det blev Christmas.

I romanska länder (Spanien, Frankrike, Italien) går orden för jul tillbaka till latinets Natalis – Navidad, Noël, Natale.

Julen i kyrkan

Profetiornas uppfyllelse

Gamla testamentets profeter förutsade att det ska komma en Messias som ska rädda Israel och vara en frälsare för alla folk. På julaftonen läser vi i kyrkorna en del av dessa profetior.

Både Jesaja och Jeremia skriver om hur ett skott ska växa fram ur Jisahis och Davids stam, en konung ska födas som ska skapa fred och rättfärdighet. I Mikaels bok beskrivs hur det i Betlehem ska födas en herde över folket.

Julprofetior:

Julbön

Julafton är den mest populära kyrkliga högtiden. Då deltar många också i en gudstjänst. Av dem är julbönen den mest besökta. Den enkla och korta utformningen med fokus på julevangelietÖppna länk i ny flik och bekanta julpsalmer som Nu tändas tusen juleljusÖppna länk i ny flik, Giv mig ej glansÖppna länk i ny flik och Härlig är jordenÖppna länk i ny flik har blivit en tradition för många. I flera församlingar ordnas också speciella julböner för barn.