Hur pengar används i kyrkan

I början av 2018 aktualiserades frågan om hur kyrkans pengar används i medierna och i diskussioner i sociala medier, då nya helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo fick frågor om hur han använt kreditkort under den tid han var kyrkoherde i finska församlingen i Berghäll i Helsingfors.

Ekonomiska oegentligheter som diskuterats i offentligheten utreds

Helsingfors kyrkliga samfällighet meddelade 11.1.2018 att de beställer en utredning av en utomstående, oberoende expert på ekonomi. Som en del av en täckande utredning går en oberoende part igenom också alla misstankar om missbruk som kommit fram i offentligheten. I sin helhet utreder man funktionaliteten i det interna systemet för granskning och den praxis som tillämpas inom ekonomiförvaltningen och rutiner för godkännanden. Användningen av kreditkort och godkännande av kreditkortsräkningar ingår i den här helheten.

– Vi utreder frågan grundligt. Till öppenhet och ansvarskännande hör att det inte ska finnas eller bli kvar oklarheter, har samfällighetschef Juha Rintamäki sagt.

Redan i slutet av 2017 preciserade Helsingfors kyrkliga samfällighet bland annat spelreglerna för kreditkortsanvändning vid köp över nätet. Samtidigt stramade man åt praxisen för godkännande. I fortsättningen godkänns kyrkoherdarnas räkningar av förvaltningschefen och samfällighetschefens räkningar av gemensamma kyrkorådets ordförande.

Läs mera på Helsingfors församlingarnas webbplats (på finska)

Biskop Laajasalo: Bra att frågorna utreds

Biskop Teemu Laajasalo har konstaterat att han tycker att det är bra att de frågor som skapat rubriker utreds.

Läs om biskop Laajasalos uttalande

Församlingarnas grundverksamhet finansieras med kyrkoskatten

Församlingarna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland finansierar sin verksamhet med intäkter från kyrkoskatten.

Läs mera om kyrkoskatten och hur pengarna används.
Läs mer om kyrkans ekonomi.
Läs ärkebiskop Mäkinens kommentar till frågan.

Hur övervakas användningen av pengar i kyrkan?

Församlingarna, domkapitlen och Kyrkostyrelsen har bland annat egna ekonomi- och reseanvisningar. De närmsta chefernas uppgift att se till att regler och anvisningar följs.

Övervakningen av hur pengar används i kyrkan hör till församlingarnas uppgifter (närmare bestämt församlingsekonomiernas) och i praktiken de revisorer som församlingarna valt (KO 15:7). Kyrkans centralfond och Kyrkans pensionsfond har naturligtvis också revisorer.

Revisorerna ska, vid sidan av andra uppgifter, granska att den interna kontrollen har ordnats på ett ändamålsenligt sätt (KO 15:8). Kyrkostyrelsen har gett anvisningar om intern övervakning: Utvecklingen av god lednings- och förvaltningspraxis samt intern övervakning i församlingarna.

Den interna övervakningen är alla anställdas, men framför allt ledningens uppgift. Det finns anvisningar om detta. Helsingfors kyrkliga samfällighet har alltså egna interna granskare. De största församlingsekonomierna har egna anvisningar om intern övervakning och granskning. Kyrkostyrelsen köper den interna övervakningen som en tjänst från en redovisningsbyrå.

Kyrkostyrelsen kan utföra granskning av ekonomin i församlingar men då handlar det om användningen av understöd som församlingen fått.

Enstaka fall av missbruk

I kyrkan har det genom åren framkommit enstaka fall av missbruk av pengar. Då de har undersökts och om de har lett till åtal har man informerat om dem.

Också Helsingfors kyrkliga samfällighet har konstaterat att med den kunskap man har idag handlar det om enstaka fall av oklarheter vid kreditkortsanvändning och resor. Samfällighetschef Rintamäki har påmint om att den stora majoriteten av köp säkert har gjorts sakligt och enligt reglerna.