Hyppää sisältöön

Suomalainen spiritualiteetti (Spiritualiteten i Finland)


Forskningsprojektet Spiritualiteten i Finland (2017–2020) fokuserar på hur finländarna lever ut sin tro i vardagslivet. Speciellt intressant är synvinkeln som gäller den egna religiositeten i vardagen och den utlevda religiositeten.

Inom forskningsprojektet undersöks följande teman:

Forskningsprojektet har kopplingar till Kyrkostyrelsens projekt Dop och fadderskap.
Utöver forskarna vid Kyrkans forskningscentral har också studerande vid olika universitet deltagit i projektet.

Dop och fadderskap –  förändringar och betydelse

Dopprocenten sjunker i alla nordiska länder. I Forskningscentralens delprojekt Dop och fadderskap utreder man frågor kring dopet med hjälp av registermaterial och en enkät. Med hjälp av materialet utreds bland annat vem som påverkar beslutet om dop, hurdana faktorer som förutsäger beslutet om att döpa eller inte döpa samt hur finländarna ser på faddrarnas uppgift.

Ansvarig forskare för denna del av delprojektet är Hanna Salomäki.

Inom delprojektet undersöks erfarenheterna av dop och fadderskap utifrån det material som samlades in bland finländare våren och sommaren 2018. Via sociala medier, på Sakastis webbsidor och i tidningar bad man människor skriva och berätta om sina erfarenheter. Totalt 855 personer svarade. Syftet är att med hjälp av materialet utreda vilken betydelse människor tillskriver dopet och fadderskapet. Vilken betydelse har det egna dopet och barnens dop för finländarna och hur skiljer sig dessa åt? Hur förverkligas fadderskapet och vad gör fadderbarnet och faddern tillsammans? Är fadderskapet sammankopplat med andlighet, till exempel ber faddrarna och fadderbarnen för varandra eller deltar de i församlingens sammankomster tillsammans? Vad förväntar eller önskar sig faddrarna av sina fadderbarn och vice versa?

Ansvarig forskare för denna del av delprojektet är Maarit Hytönen.

Volontärverksamhet och spiritualitet

Forskningen tar upp volontärverksamheten ur de universalistiska värderingarnas och den utlevda religiositetens synvinkel som en slags ”lågtröskelreligiositet”. Volontärverksamheten kan ha anknytning till bl.a. medkänsla, att den som ger också får samt en dimension av kallelse, som för volontären själv kan vara en del av spiritualiteten, dock inte nödvändigtvis medvetet. Med att hjälpa och utföra volontärarbete förknippas såväl faktorer som har tydliga religiösa incitament som faktorer som inte påverkas av religiositet på samma sätt.   
Forskningsmaterialet bygger på Kyrkans forskningscentrals enkät Gallup Ecclesiastica 2015 samt förfrågan European Values Study 2019. Intervjuer med frivilligaktörer har gjorts i Tammerfors församlingar i forskningssamarbete med yrkeshögskolan Diakonias projekt Case Tampere.

Ansvarig forskare för delprojektet är Veli-Matti Salminen.

Särdrag i den finländska spiritualiteten

Undersökningen strävar efter att belysa spiritualiteten i Finland i dag i en internationell jämförelse.  Ett centralt kännetecken för spiritualiteten anses generellt vara att frågeställningarna om Gud och livet efter döden ses som viktiga och att de på ett eller annat sätt styr livsstilen och de vardagliga valen, inte enbart i anslutning till en formell religionsutövning.
Källmaterial för forskningen är materialet från European Values Study (EVS) 2017. Materialet möjliggör en djupgående analys av på vilket sätt de finländare som uppger att Gud är mycket viktig i deras liv skiljer sig från andra finländare t.ex. i fråga om vad arbetet och familjen betyder för dem, på vilket sätt de identifierar sig själva i förhållande till finländskheten, hur mycket de litar på andra människor eller samhälleliga institutioner samt hurdana miljöattityder de har jämfört med andra finländare. Med hjälp av multivariata metoder kan man analysera materialet så att man får en uppfattning om vilka olika spiritualitetsprofiler man kan hitta bland finländarna.

Ansvarig forskare för delprojektet är Kimmo Ketola.

Retreatrörelsen

Retreatrörelsen (Hiljaisuuden liike) kom till Finland på 1970-talet från Sverige och England. Retreater ordnas både i församlingarnas egna lokaler och vid särskilda retreatcenter.
I detta delprojekt kartlägger man erfarenheterna hos dem som deltagit i olika retreatevenemang samt vilken betydelse den spiritualitet som retreaterna erbjuder har i människornas liv. Vidare undersöker man också hur retreatrörelsens spiritualitet har påverkat människornas andliga livscykel och identitet.
Materialet samlas in via en webbenkät och intervjuer.

För delprojektet ansvarar forskningskoordinator Jussi Sohlberg.

Invandrarnas kristna gemenskaper

Internationaliseringen syns också på det religiösa fältet i Finland. Med invandrarna får kristendomen allt fler former, vilket syns särskilt i tillväxtcentra.
I detta delprojekt sammanställs basinformation om invandrarnas kristna gemenskaper i huvudstadsregionen. Målet är att få en bredare helhetsbild av ett ganska splittrat fält som inte har kartlagts tidigare. Med hjälp av den webbenkät och kompletterande datainsamling som gjordes 2018 klarläggs bland annat deltagarantalet, verksamhetsformerna och språkgrupperna i de olika gemenskaperna.
Variationerna är stora när det gäller strukturen och verksamhetskoncepten för invandrarnas gemenskaper. Bland dessa finns självständiga registrerade föreningar, icke-registrerade föreningar, registrerade religiösa samfund och olika grupper som utgör arbetsformer inom kyrkor och församlingar.

För delprojektet ansvarar forskningskoordinator Jussi Sohlberg.