Kyrka och religion i skolor och inom småbarnspedagogiken

Barn och ungdomar som känner sitt eget kulturella arv kan spegla det mot andra religioner och kulturer. Religionsundervisningens mål är att ge beredskap för dialog och förståelse och stöda förmågan att fungera i ett värdepluralistiskt och mångkulturellt samhälle.

Samhället ansvarar för religionsundervisningen i skolorna och för åskådningsfostran i daghemmen. Undervisningen i skolan har som mål att ge en bred allmänbildning och verktyg för att förstå och diskutera religion och livsåskådning. Eleverna ska ges möjlighet att lära känna den egna religionen och kulturen och dess mångfald.

Religionsundervisningen i skolorna är inte konfessionell och innehåller inte heller religionsutövning fastän den kallas ”undervisning i egen religion”. Med stöd i religionsfrihetslagen och FN:s barnkonvention tar undervisningen hänsyn till elevens religionstillhörighet.

Ca 90 % av eleverna deltar i den undervisning som följer läroplanen för evangelisk-luthersk religion. Bland minoritetsgrupperna som har en egen läroplan i religion kan nämnas de ortodoxa, katoliker och muslimer. De som inte hör till något religionssamfund kan välja livsåskådningskunskap. Läroplanen uppmuntrar till samarbete mellan undervisningsgrupperna.

Inom småbarnspedagogiken sker åskådningsfostran i vardagliga situationer där barnets egen kultur och religion respekteras och stöds. Det är viktigt att vara lyhörd för familjens bakgrund, synsätt och värderingar.  

Samarbete och samhörighet

Församlingen är ofta en av skolornas och daghemmens samarbetspartners. Det här samarbetet kan se ut på olika sätt. De församlingsanställda kan vara ett stöd för religions- och åskådningsfostran men skolan och daghemmet har det pedagogiska ansvaret. Se broschyren Församlingen som samarbetspartnerÖppna länk i ny flik.

I den finländska festtraditionen ingår fester som har religiös anknytning. De här festerna räknas inte som religionsutövning fastän de kan innehålla enstaka psalmer. Däremot är det religionsutövning om skolan eller daghemmet tillsammans med församlingen planerar och ordnar t.ex. julkyrka och religiösa morgonsamlingar.  Det är då på skolans och daghemmens ansvar att ordna ett meningsfullt alternativ för dem som inte deltar.

Församlingen kan också vara med och stöda skolans och daghemmens strävan till samhörighet och välmående hos eleverna. Klubbverksamhet, närvaro på raster och samarbete vid kris är exempel på detta.