FN:s konvention om barnets rättigheter

.

Mänskliga rättigheter - alla barns rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter är den människorättskonvention som ratificerats i störst utsträckning i världen.

Konventionen om barnets rättigheter som även kallas barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 20.11.1989 och trädde i kraft år 1990. I Finland trädde konventionen i kraft år 1991. Då en internationell konvention ratificeras, ändrar Finland sin nationella lagstiftning så att landets lagstiftning motsvarar den internationella.

Det handlar inte om en deklaration eller ett ställningstagande, utan om en juridiskt bindande och förpliktande människorättskonvention. Då den godkändes utgjorde det en viktig milstolpe, eftersom detta innebar att man internationellt erkände att barndomen i sig är viktig. Konventionen utgör en gemensam uppfattning om vad ett gott liv innebär oavsett barnets ”ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning för övrigt” (Barnkonventionens artikel 2). Enligt konventionen är varje människa under 18 år ett barn. När det gäller barn är det staten som har ansvar för att barnkonventionens rättigheter efterföljs. Internationella barndagen firas den 20 november.

FN:s kommitté för barnets rättigheter konstaterade år 2011 att Finland saknar en övergripande policy och handlingsplan för ett fullständigt genomförande av konventionen – det vill säga en nationell barnstrategi. År 2021 blev den nationella barnstrategin färdig. Läs mera om barnstrategin. 

Religiösa artefakter Foto: Aarne Ormio

De centrala artiklarna som tangerar religionsfrihet är artikel 12, 14, 30 och 31.

12 artikeln

Barnet har rätt att fritt utrycka egna åsikter i alla frågor som rör honom/henne. Barnets åsikter ska beaktas med hänsyn till dess ålder och mognadsgrad.

Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

14 artikeln

Barnet har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Den vägledning föräldrarna ger barnet i detta sammanhang ska respekteras.

3. Konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
4. Konventionsstaterna ska respektera föräldrarnas och, i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt.
5. Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, rättsordningens grunder, folkhälsan eller den allmänna moralen eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter.

Judiska föremål Bild: Aarne Ormio

29 artikeln

Utbildningen ska utveckla barnets individuella färdigheter, respekt för de mänskliga rättigheterna, för barnets föräldrar, den egna kulturen och för andra kulturer.

1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning ska syfta till att:
   a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga,
   b) utveckla respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt för principerna i Förenta nationernas stadga, 
   c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egna kulturella identitet, språk och värden, för bosättningslandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen,
   d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ett urfolk,
   e) utveckla respekt för naturmiljön.

30 artikeln

Ett barn som tillhör en minoritet eller urbefolkning har rätt till sitt eget språk, sin egen kultur och religion.

I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör ett urfolk ska ett barn som tillhör en sådan minoritet eller ett sådant urfolk inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.

Föremål från Islam Bild: Aarne Ormio

31 artikeln

Ett barn har rätt till lek, vila och fritid, samt till att delta i konst- och kulturaktiviteter.

1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.
2. Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet samt till rekreations och fritidsverksamhet.

Läs hela barnkonventionen