Yrkesutbildningen förnyas – reformen i korthet ur arbetslivsperspektiv

Yrkesutbildningen förnyades i och med den nya lagstiftningen om yrkesutbildning som trädde i kraft 1.1.2018. Reformen gäller yrkesutbildningens finansiering, styrning, verksamhetsprocesser, examenssystem och anordnarstrukturer. Kärnfrågor i reformen är kompetensinriktningen, de individuella studievägarna och arbetslivsinriktningen. Med reformen strävar man efter att svara mot arbetslivets omvälvningar och de snabba förändringarna i de individuella kompetensbehoven. Den omfattande reformen genomförs stegvis och förutsätter engagemang och samarbetsvilja såväl av utbildningsanordnarna och de studerande som från arbetslivet. Vi vill uppmana även de kyrkliga arbetsplatserna att medverka till detta.

Ansökning

De som avslutar sin grundläggande utbildning söker i fortsättningen till yrkesutbildningen huvudsakligen via gemensam ansökan. En kontinuerlig ansökan ger övriga sökande möjligheter att inleda och tidsanpassa sin utbildning mera flexibelt än tidigare. Lärandet på arbetsplatserna baserar sig på utbildnings- eller läroavtal eller en flexibel kombination av dessa. För varje studerande utarbetas en personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK). Arbetsgivaren eller någon annan företrädare för arbetsplatsen deltar i utarbetandet och uppdateringen av planen till de delar som utbildningen anordnas som läroavtalsutbildning eller som utbildning som grundar sig på utbildningsavtal eller till de delar som kunnandet visas på arbetsplatsen.

Kunnandet förvärvas på arbetsplatserna inom ramen för läro- eller utbildningsavtal

Inom läroavtalsutbildningen förvärvas kunnandet i huvudsak på arbetsplatsen, men kan vid behov kompletteras även i andra lärmiljöer. Läroavtal kan ingås för hela tiden för förvärvande av det eftersträvande kunnandet genom ett avtal som omfattar hela examen, en del av examen eller annan utbildning som fördjupar eller kompletterar yrkesskickligheten. Läroavtalet baserar sig enligt nuvarande praxis på ett arbets- eller tjänsteförhållande för viss tid. Det centrala är avtalet mellan den studerande och arbetsgivaren, där man bl.a. avtalar om den lön som betalas för läroavtalstiden enligt arbets- eller tjänstekollektivavtalet. Arbetsgivaren och utbildningsanordnaren kommer överens om arrangemangen för lärandet på arbetsplatsen samt om en eventuell kostnadsersättning som betalas till läroavtalsarbetsplatsen.

Utbildningsavtalen ersätter inlärningen i arbetet. I dessa ingår dock inte i fortsättningen några krav på minimi- eller maximiantal kompetenspoäng eller inom vilken tidsfrist de ska avläggas. I avtalet som ingås mellan utbildningsanordnaren och utbildningsavtalsarbetsplatsen fastställs bl.a. på vilket sätt den studerande förvärvar kunnande i de praktiska arbetsuppgifterna på arbetsplatsen. Avtalet ingås individuellt för varje studerande för en examensdel eller en mindre helhet och delges den studerande för kännedom. En studerande i utbildning som baserar sig på ett utbildningsavtal är inte i anställningsförhållande och får ingen lön. Som studerande har han eller hon rätt till studiestöd, ersättning för skolresor och en avgiftsfri måltid som utbildningsanordnaren står för. I ett utbildningsavtal betalas ingen ersättning till den som erbjuder utbildningsavtalsarbetsplatsen.

Kunnandet påvisas genom yrkesprov i genuina arbetssituationer

Kunnande som har förvärvats genom utbildnings- och läroavtal visas genom att praktiska arbetsuppgifter utförs i genuina arbetssituationer och arbetsprocesser (yrkesprov). I ett yrkesprov visar den studerande hur väl han eller hon har förvärvat den centrala yrkesskicklighet eller det centrala kunnande som anges i examensgrunderna. Två bedömare som utbildningsanordnaren utser ska tillsammans utföra och besluta om bedömningen. Den ena bedömaren ska vara lärare eller av särskilda skäl någon annan företrädare för utbildningsanordnaren, och den andra ska företräda arbetslivet. Av särskilda skäl kan bedömningen utföras och beslut om den fattas också av två lärare eller andra företrädare för utbildningsanordnaren.

Arbetsplatserna förutsätts ha en tillräcklig produktions- och serviceverksamhet, nödvändiga arbetsredskap samt en personal med tillräcklig yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet i enlighet med examensgrunderna eller med avseende på den personliga utvecklingsplanen för kunnande och anordnandet av yrkesprov och för att en ansvarig arbetsplatshandledare ska kunna utses för den studerande. Detta är väsentligt för att trygga kvaliteten och kan sannolikt också uppfyllas av de flesta församlingsarbetsplatser.

Förändringar i examensstrukturen

Som en del av yrkesutbildningsreformen revideras examensstrukturen så att examina blir mera omfattande och antalet separata examina minskar. I den nya examensstrukturen minskar antalet examina med hälften. De som inleder sina studier fr.o.m. 2018 studerar enligt den nya examensstrukturen. De som inlett sina studier tidigare kan slutföra studierna enligt de tidigare examensgrunderna fram till 31.12.2021 eller, om man så önskar, övergå till att avlägga examen enligt den nya examensstrukturen. Kompetensen för den inom den kyrkliga sektorn bekanta grundexamen i barn- och familjearbete överförs till kompetensområdet för småbarnspedagogik och familjeverksamhet inom grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning, och kompetensen för yrkesexamen för kyrkvaktmästare överförs till yrkesexamen i församlings- och begravningsservice. Dessa båda nya examensgrunder trädde i kraft 1.8.2018.

Nytt kunnande på ett smidigt sätt under karriärens gång

I fortsättningen kan enskilda examensdelar avläggas på ett smidigare sätt under yrkeskarriären. Detta har beaktats bl.a. i de nya examensgrunderna, examensstrukturen och bestämmelserna som gäller finansieringen. En arbetsgivare kan ingå avtal med en utbildningsanordnare om att genomföra en examen eller examensdelar som personalutbildning. En arbetstagare kan också söka sig till studier på eget initiativ. Även kunnande som förvärvats tidigare genom studier av en enskild examensdel ska identifieras och erkännas, och en personlig utvecklingsplan för kunnandet utarbetas för den studerande.

Reformen – från hot till möjlighet

Undervisnings- och kulturministeriet har fattat beslut om nya anordnartillstånd för yrkesexamina och yrkesutbildning. Tillstånd har beviljats för totalt 149 utbildningsanordnare. Det finns således ett stort antal potentiella samarbetspartner även för de kyrkliga arbetsplatserna. Nyheterna om reformens arbetslivscentrering har också skapat hotbilder på arbetsplatserna. Det säger sig självt att ingen utbildningsanordnare kan komma in på arbetsplatsen utan lov. För arbetsplatsernas del är det sannolikt enklast att utveckla samarbetet med utbildningsanordnare som är bekanta sedan tidigare. Det är ändå bra att notera att reformen också skapar nya samarbetsmöjligheter för att skaffa den kompetens som behövs på arbetsplatserna. Såväl med nya som tidigare samarbetspartner är det viktigt att försöka förnya de gemensamma verksamhetssätten. I det hänseendet utgör reformen av yrkesutbildningen en möjlighet för arbetslivet.

Vad ändras i yrkesutbildningen för arbetslivets del? Se sammanfattningen i tabellform

Läs en blogg (på finska): Amisreformin mahdollisuudet rohkeasti käyttöön

 

Information om examina och utbildningsanordnare

Studieinfo.fi

Oiva - Undervisningsstyrelsens handlednings- och styrningstjänst (på finska)