Flicka som klipper ut en ängel i papper, julpyssel

Advent

Mot slutet av medeltiden började man inom den västerländska kristenheten uppfatta att kyrkoåret börjar med första söndagen i advent. Ordet advent kommer från det latinska uttrycket adventus Domini och betyder Herrens ankomst.

Under adventstiden förbereder vi oss inför julen. Adventsfastan firar vi från måndagen efter första söndagen i advent fram till julafton. Fastan är en gammal tradition. Den har också kallats för lilla fastan, till skillnad från den stora fastan före påsken.

Första söndagen i advent

Första söndagen i advent är en av de populäraste högtiderna i vår kyrka. Huvudtexten för den här högtiden är enligt medeltida tradition berättelsen om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna, vilket hör till palmsöndagens tema. På det här sättet kopplas advent och jul till händelserna på palmsöndagen och på påsken.

En glädjefest

Hos oss har första söndagen i advent med tiden blivit en glädjefest. Den liturgiska färgen är vit. Hymen Hosianna har kommit att bli en oskiljaktig del av den här högtiden. Utropet ”hosianna!” är ursprungligen en bön, ”Herre, hjälp, fräls!”. Men redan i den judiska traditionen, före Jesu tid, började människorna använda utropet som ett allmänt jubelrop.

Efter första söndagen i advent

Genast på måndagen efter den första adventssöndagen blir den liturgiska färgen violett eller mörkblått istället för vit. Nu följer en tid av bot och ånger, väntan och förberedelse.

Tredje och fjärde söndagen i advent

Temat för andra söndagen i advent är Kristi återkomst i härlighet vid tidens slut (Kristi andra ankomst). Den centrala bibliska personen under tredje söndagen i advent är Johannes Döparen, som uppmanar till bot och bättring. Fjärde söndagen i advent firas hos oss, liksom i de flesta andra kyrkor, till minnet av Maria, Jesu mor.