Personer i Indien som diskuterar med varandra på en gata.

Religionsmöte

Religionerna strävar efter att skapa sammanhang och erbjuda svar på de stora livsfrågorna. Religions- och övertygelsefriheten är en individuell rättighet som finns inskriven i FN:s människorättsförklaring och i Finlands grundlag. En av de stora frågorna idag är hur människor med olika religion kan leva tillsammans i fred och förebygga konflikter. Religionsmöte är inte begränsat till officiella uttalanden och möten på hög nivå. När religioner möts är det människor som möts.

Det finns ingen entydig definition på vad religion är, men till de flesta religioner hör tron på en eller flera gudar, heliga skrifter, heliga riter och handlingar, högtider och vissa etiska riktlinjer. Den gyllene regeln om att behandla andra som man själv vill bli behandlad finns i alla religioner. Det finns alltså både sådant som skiljer och förenar i religionerna. Religiösa erfarenheter är också något som förenar människor oberoende av religion och kultur.

När religioner möts är det människor som möts. Det innebär också att religioner kan tolkas och levas ut lite på olika sätt av olika människor i olika kulturer. Religionsmöte kan ske var och när som helst när människor med olika religion träffas. Genom religionsmöte eller religionsdialog kan vi

  • lära känna varandra och skapa förståelse för varandra över religionsgränserna
  • lära oss mera om olika religioners tro och liv i praktiken
  • arbeta för samhällsfred och fred mellan religionerna
  • främja samförstånd och motarbeta radikalisering
  • lära oss att tala gott om varandra

Religionsfrihet och fred

Religions- och övertygelsefriheten är en individuell rättighet som finns inskriven i FN:s människorättsförklaring och i Finlands grundlag. Denna rätt garanterar varje människa att leva efter sin tro eller övertygelse oberoende om den är religiös eller inte. Den positiva religionsfriheten innebär ett bejakande av tro och religiositet, både i det privata och i de offentliga rummet. Den förutsätter också respekt för olikheter och att alla kan leva tillsammans i fred och sämja.

En av de stora frågorna idag är hur människor med olika religion kan leva tillsammans i fred och förebygga konflikter. Därför har det under de senaste åren blivit allt vanligare att religionerna samverkar på olika plan både nationellt och globalt. Många religionsledare och andra företrädare för olika religioner jobbar aktivt för människors gemensamma bästa, de främjar världsfred och samhällsfred och deltar i konfliktlösning såväl lokalt som i många av världens oroliga hörn.

Religionsmöte är inte begränsat till officiella uttalanden och möten på hög nivå. Var och en av oss kan i det dagliga livet lyfta fram religionens positiva sidor och bygga broar mellan människor av olika tro. Vi kan göra det i våra dagliga relationer, genom att avstyra och lösa konflikter, våga möta och acceptera den som är annorlunda. Vi kan besöka varandra, delta i varandras religiösa fester, ordna gemensamma evenemang. Vi kan också jobba över religionsgränserna för att skydda miljön, be för fred i världen, ta hand om de fattiga och svaga, arbeta med integrering av nyanlända och mycket annat. 

Är religioner upphov till krig och konflikter?

Ofta möts vi av uppgifter som påstår att religionen är fröet till krig, konflikter och terrorism. Moderna forskning har visat att endast en bråkdel av världens krig och konflikter har haft sitt upphov i religionen. Däremot har religionen ofta utnyttjats för politiska, nationalistiska och radikala syften. Vissa politiska ledare anser att man kan säkra samhällsfreden genom att begränsa vissa religiösa gruppers verksamhet. Oftast är det islam man vänder sig mot. Då kränker man samtidigt religionsfriheten.

Alla religioner och åskådningar har sina mörka sidor som kan renodlas och bli grund för exklusivism och radikalisering. När detta sker tar man inte i beaktande religionens etiska grundprinciper, som ofta handlar om hur vi kan leva fredligt tillsammans, göra gott och vara moraliska människor.

Religionen, särskilt islam, beskylls för att vara en grogrund för terrorism. Det finns inga enkla svar till varför människor väljer eller lockas in i grupper och nätverk som använder sig av religiöst motiverat våld. Dessa grupper företräder inte längre sin religions grundprinciper, utan tolkar vissa valda delar ur religionen på ett sätt som passar deras världsbild. Många som ansluter sig till radikala grupper är själva marginaliserade eller upplever sig åsidosatta eller utanför. Därför är det viktigt att tillsammans arbeta för unga personers integrering i samhället.  

Vänskap är bästa religionsmötet

Att skapa vänskapsband mellan människor som hör till en annan religion är både roligt och utmanande. För många finländare kan det vara överraskande att upptäcka att religionen hos många andra får en mycket synligare del i vardagen än vi är vana med.

Det är de små vardagsmötena som skapar grund för ett tryggt religionsmöte. Ett vänligt leende, en nyfiken blick, en hjälpande hand, att hälsa på någon och förhålla sig naturligt till den som är annorlunda; allt detta minskar friktionen och gör det lättare att andas för alla parter.

När det blir dags att fira religiösa högtider kan vi bjuda in andra, eller fråga om vi får vara med i deras firande, kanske delta i matlagning, dukning eller pyntande, delta med sång eller musik. 

Tala om tro och erfarenheter

Det är inte förbjudet att tala om tro och religiösa erfarenheter. Sådana samtal förs regelbundet mellan olika religioner, både som officiella lärosamtal och kring köksbordet. Att verkligen gå in för att bena ut vad olika religioner har för uppfattning i grundläggande frågor förutsätter dock en del kunskap om den egna religionen, tålamod och vänlighet.

Religiösa erfarenheter kan vi dela trots att vi tror olika. Vi ber, läser ur heliga skrifter, firar religiösa högtider, om vi sedan är judar, kristna eller muslimer. Det är värdefullt att kunna dela med sig av erfarenheter trots att vi kanske inte förstår allt eller är av samma åsikt. När vi tar avstamp i det gemensamma mänskliga inser vi att verkligheten är större än vår egen erfarenhet. Världsreligionerna har sanningsanspråk som ställer den mänskliga erfarenheten i relation till något större. Trots att religionernas olika anspråk inte alltid går att förena kan vi leva tillsammans och bli berikade av den mångfald som finns i alla religioner.